Home » Blogg » 1000 inlägg

Tagg: 1000 inlägg

Vill du fira med mig?

Idag firar Nicklas Kokbok tusen inlägg och samtidigt passar jag på att fira att min mjölkfria webbkokbok fyller tjugo år. Hipp hipp hurra. Tusen inlägg! Det är knappt jag tror det själv inte minst eftersom det aldrig var tänkt att kokboken skulle bli en blogg.Och hur blev det så här?

Jo, vi får dra oss ett par år tillbaka i tiden då Nicklas föddes 1993. Vi började misstänka ganska snart att han var allergisk mot mjölk- och sojaprotein och det var inte det lättaste för då innehöll nästan all mat mjölk- och sojaprotein. Jag visste det såväl eftersom jag själv åt mjölkproteinfri kost.

Det var rent hopplöst och skulle man någon gång gå ut och äta så fanns det nästan ingenting man kunde äta. Och personalen i köket var lika vilsen. Jag minns fortfarande en måltid jag fick på en restaurang – överkokt spagetti med morotsstrimlor. Det var varken gott eller såg aptitligt ut. Och kom vi bort någonstans så serverades jag riskakor. Torra, tråkiga riskakor. Än till denna dag så hatar jag riskakor och jag blir mörk i ögonen bara jag ser ett paket.

Det var så jobbigt som förälder de gånger vi skulle bort och äta (även hos släkt och goda vänner) och det finns inget värre än när ens barn får titta på när andra får äta tårtor och kakor. Jag vet inte hur många gånger det skar i mitt hjärta.

Jag började experimentera med kokosmjölk och andra alternativa livsmedel och började tillaga glass och andra godsaker. Vi fick åka över till Danmark och hamstra mjölkfritt margarin. Det här var innan vi hittade Carlshamns mjölkfria. Kokosmjölk fick man bege sig till asiatiska butiker för att skaffa. Det är inte som nu då man bara går in i nästan vilken butik som helst och hittar det man behöver. Till slut hade jag samlat ihop en receptpärm och i samma veva föreslog min pappa att jag skulle kontakta Carlshamn Mejeri. Då väntade jag också Emma.

Jag kontaktade Carlshamn Mejeri och vi inledde ett samarbete som resulterade i två små kokböcker, Nicklas Kokbok. Under denna period höll Carlshamn Mejeri på att plocka fram en havredryck och vi var med och testade denna. De var dock sena i sin lansering vilket innebar att Oatly slog dem med hästlängder.

Bild från Nicklas Kokbok 1996, Nicklas sitter i mitt knä och en vecka efter att bilden togs föddes Emma.

För de blygsamma pengar jag fick för mina kokböcker köpte jag en dator och slog mig in i HTML-kodningens värld. Och där jag blev fast. HTML blev som mitt andra språk och jag upptäckte att programmering och grafik – det var det jag skulle arbeta med. Och det gör jag idag. Är så glad att jag valde att lägga om spår så att jag idag får arbeta med det jag älskar: färg, form och kommunikation.

Ett par år senare var det dags för kokbok nummer två. Och vi medverkade också i tidningar. Som man såg ut – hårdpermanentat hår och köket var murrigt grön med gula väggar. Hippt á la 2000-tal.

Hemsidan Nicklas Kokbok, som kom upp 1997, var relativt enkel. Jag hade ingen kamera för att dokumentera recepten utan det var text rakt upp och ner. Kan bara nu tänka mig hur tråkig sidan var 🙂 Hemsidan var gul till färgen men sedan gick jag över till det gröna tema som jag kör än idag. Grönt är skönt! I början var jag aktiv med nyhetsbrev och olika matteman per månad och jag hade en trogen skara följare. Ute på livsmarknaden lanserades nya produkter och jag kände att behovet av mjölkfria recept inte var lika stort som det var i slutet av 90-talet. Barnen växte och eftersom jag arbetade heltid så räckte inte tiden till utan det tog längre och längre tid mellan uppdateringarna. Till slut så låg hemsidan som ett gammalt dokument, helt bortglömd.

Runt 2013 började jag fundera på att det var dags att ta tag i kokboken igen men jag visste inte hur jag ville att den skulle återuppbyggas. Att sitta och skriva i html var det inte tal om och jag började snegla åt wordpress. Bara tanken på att flytta över recepten (som då var runt 200) fick mig att ta en rejäl funderare men under julen så bestämde jag mig, så wordpress laddades in och recepten lades upp. Det tog drygt en vecka och otaliga timmars hårt arbete då jag svor flera gånger och frågade vad jag gett mig in på.

Så, januari 2014 körde jag igång. Att blogga var dock inte lätt för frågan kommer ju alltid upp hur privat eller inte privat man ska vara. Det är en fråga jag alltid brottas med och det är väl därför jag väljer att inte alltid skriva om allt vi gör eller vilka vi träffar, för det är inte alla som vill att ens liv ska läggas ut på nätet. Numera handlar Nicklas Kokbok inte bara om mat utan har kommit att handla om mer än så. Hittar jag något roligt ställe så tipsar jag mer än gärna om detta. Sverige är fantastiskt och vi har så många fina guldklimpar att se och upptäcka.

Hallongården i Trelleborg är ett föredöme till när det kommer att erbjuda allergivänliga menyer.

I och med att hemsidan låg i träda så många år så förlorade jag en trogen skara läsare och det är något som jag har fått brottas med. Runt 20 besökare / dag i januari 2014 till idag mellan 450-500/dag. Sedan jag kom igång igen har Nicklas Kokbok haft 1624178 besök och 203806 besökare och hemsidan växer för varje dag, vilket jag gläds åt.

2016 fick Nicklas Kokbok ett nytt utseende igen och samtidigt tog jag fram en logotype. Vi håller på att ta fram en app som dock har visat sig ta lite längre tid än planerat. Jag har börjat snegla åt youtube men känner mig inte riktigt där än. Och vi får se om det blir av.

Jag är så otroligt tacksam för det stora utbud av mjölkfria alternativ som finns idag och kärleken till att laga mat har vuxit de senaste åren. Visst, jag har perioder då jag inte vill laga mat och då vi bara äter wokat i nästan en månads tid, men liksom i vanliga livet så går bloggandet upp och ned.

Genom kärlek till mat så har jag blivit involverad i månadens gröna och fått ännu större förkärlek till att äta grönt. Genom familjens kontakter med utbytesungdomar har vi fått smaka på andra kulturer och vi har ätit oss igenom många goda måltider. För att nämna några – från Australien bland annat: pavlova, Ellas shepard pie, dumplings, från Tyskland rullader med rödkål och knödel och från Brasilien amendoim doce (kanderade jordnötter).

Så, vad skymtar bakom hörnet? Ja, det har jag absolut ingen aning om utan jag håller på så länge jag tycker det är kul att dela med mig av recept. Den dagen då det inte är roligt, då lägger jag ned men då plockas sidan också bort. Jag kommer inte att låta Nicklas Kokbok ligga i träda tio år som jag sist gjorde. Ibland så upplever jag att det är enmanskonversation men jag vet att många bloggare har det som jag, folk läser, men som besökare lämnar man inget spår förutom en siffra i statistiken. Om du tillhör en av dessa som ständigt återvänder så får du gärna lämna en rad eller två – för mig hade det varit den största gåvan när jag idag firar 1000 mjölkfria inlägg. Kram till alla er läsare!

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara