Home » Blogg » Lite om allt

Kategori: Lite om allt

Glad lucia

God morgon. Har tassat upp lite extra tidigt idag ned förhoppning om att jag kan få lite skönsång från TV:n innan det bär iväg till jobbet. Första snön kom till oss i måndags och jag skrattade lite gott när jag körde iväg till jobbet. Kommer så väl ihåg när barnen var små och snön sakta dalade ned och la sig så fint på marken. Barnen var överlyckliga medan jag som vuxen svär ve och förbannelse när man står och borstar av all snö från bilen. Det vore nog inte helt fel att bara stanna upp och andas ibland. Alla årstider har sin tjusning.

Den här veckan har inneburit en hel del pyssel för mig. Huset har städats grundligt och juldekorationer har fått sin plats. Jag har till och med lyckats hitta mina julkulor som jag fått från Australien. Jag har också hunnit pyssla om mig själv och det blev ansiktsbehandling med guldmask. Så ljuvligt och jag känner mig genast piggare och redo för allt som har med jul att göra.  Ha en skön luciadag.

M One Airways

Vi tillbringade lördagseftermiddagen i Bjärnum, där vi besökte Musikteaterhögskolans höstshow, M One Airways. Min brors dotter går andra året på sin utbildning och vi bjöds på nästan två timmars underhållning i form av riktigt pampig show, med fart, fläkt och härlig musik. Det var så roligt att se och Ella är fantastiskt duktig.

Dagen till ära hade jag på mig min nyinköpta kjol och jag älskar den. Den är så fin. Sorry för bildkvalitén men det var nog lite för mörkt i hallen… Och kammat mig hade jag också glömt göra hahaha. Nåja, låt kläderna tala, inte jag.

Innan vi anlände till föreställningen stannade vi till vid Custon Vägkrog i Tjörnarp för en snabb lunch. Krogen är 50-tals inspirerad och jag kan tänka mig att många stannar till under sommarhalvåret när de är ute med sina motorcyklar. Jag beställde pulled pork med stekta grönsaker men skulle nog ha valt den hamburgare som min man åt då portionen var rätt liten. Det var absolut inga problem att beställa mjölkfritt så stort plus där.

 

Adventljusstakar

Jag är ledsen att det är glest mellan recepten men igår kväll började jag med en sats valnötstryfflar och får dom godkänt, så kommer receptet upp. Det är inte helt lätt att baka godsaker när man själv inte kan provsmaka för jag får förlita mig på vad andra tycker. Sedan en tid tillbaka äter jag inga kakor, godis eller andra sötsaker och det märks verkligen hur kläderna sitter. Det har inte varit lätt att bli av med godissuget men i och med att jag stoppat i mig mer protein än tidigare, så har suget försvunnit. Tidigare kunde jag vakna upp mitt i natten och gå ner och tömma en påse godis.  Helt godisstrikt kommer jag inte att fortsätta leva men jag ska försöka hålla mig på den här nivån fram till jul i alla fall.

En bild från förra årets chokladtryfflar

När jag stod i köket igår kväll och vispade ihop basen till mina valnötstryfflar så stod jag och funderade över mitt förhållande till adventsljusstakar – och jag måste få säga att bordsljusstaken och jag inte är helt kompatibla. I alla fall inte när det kommer till mitt minne.

Varje år när jag packar ned adventsljusstaken så lägger jag den på ett ställe där jag kommer ihåg att den ska ligga till nästa år, då jag travar upp på vinden. Och det är så förbenat märkligt. Bordsljusstaken måste ha fått fötter, eller så bor det en busig tomte på loftet (ja, det kan man tolka som man vill) som flyttar på de saker jag bär upp. Jag kan nästan garantera att den dag vi flyttar härifrån, så kommer vi att hitta ett 20-tal olika adventsljusstakar i ett hörn på vinden. Men när jag ska hämta ned den, då måste Harry Potter ha lagt sin osynlighetsmanteln över, för ljusstaken är puts väck. Så då står jag där igen.

Foto: pexels.com

Förra året så hittade jag inte bordsljusstaken vilket innebar att jag inte köpte hem en ny förrän tredje advent. Och frågan är hur det blir i år? Kommer den att ligga kvar på samma ställe som jag bar upp den till, eller är den borta…

Det här med att lägga undan saker på bra ställen, det är förenat med merjobb. Livet blir så struligt när man ska tillbringa tiden med att försöka hitta det som någon gömt. Jag kommer ihåg en händelse för herrans massa år sedan då vi bodde i Dösjebro. Det hade varit en hel del inbrott på gatan så jag gömde undan mitt sparbanksskort när jag gick ut en sväng med Nicklas. Om det fanns kvar på samma ställe när jag kom hem? Nope. Jag har än till denna dag inte kommit på var jag gömde kortet. Men det måste ha varit ett bra ställe.

2018 års mattrend, vi äter ensamma

Välkommen till ett matbord där du sitter solo och äter. Ja, i alla fall om man får tro Food & Friends trendspaning inför 2018.

Det är en fascinerande läsning som presenteras och jag kan inte låta bli att förundras över varför ensamheten breder ut sig, då det aldrig varit enklare att vara uppkopplad – och i kontakt med så många – som idag.

Möjligheten att få kontakt borde vara så mycket enklare än på till exempel 80-talet, men det är väl kanske just det. I jakten på social kontakt, så orkar ingen lyfta ögonen från skärmen och möta blicken från andra sidan rummet.

Foto pexels.com

Avfall

Det har talats länge och väl om att minimera matsvinnet och nu börjar det bli en självklarhet, i alla fall för den yngre generationen. Det är hippt att minska sin sophantering och i och med det, poppar innovativa exempel upp som visar hur rester från exempelvis mitt morgonkaffe återvinns som en ny dryck, kaffemjöl, energipellets m.m.

Hållbarhet

Hand i hand med hållbarhet går minskat slöseri. Förpackningar är av ondo och i Indien har man lanserat den ätbara skeden. Hos nytänkande matmarknader kan man se smarta serveringslösningar som mer eller mindre eliminerar behovet av förpackningar. I Frankrike har man stiftat en lag på att allt engångsmaterial ska vara nedbrytbart 2020. Därför är ett besök till den Malmöitiska butiken Gram ett måste.  Gram är en nytänkande, förpackningsfri butik där du tar med dig dina egna glasburkar och fyller burken med den mängd råvara du behöver. Smart!

Bild copyright Fram Malmö (http://grammalmo.se)

Minimalism

Det låter toppen, men det fungerar liksom inte. Jag kraschar på minimalism redan när de kommer till min byrålådor. (TIPS! Rullar man ihop jeansen så får man plats med hur många som helst i en byrålåda. Jag har fyllt tre jeansfyllda lådor, så jag vet. Och ja, jag behöver vård men det pratar vi inte högt om, va?!)

Jag tror inte heller att minimalism och mina barn går hand i hand, men ute i samhället sker sakta en förändring i konsumtionsmönstret, där det materiella ersätts med tjänster och upplevelser. Det räcker inte att sitta och äta. Du ska uppleva maten. Du ska samla intryck! Sammanslaget blir det en totalupplevelse, även om den upplevs ensam.

Den yngre generationen påverkas av ekonomi och miljömedvetenhet ,vilket leder till ett boende på mindre ytor än vad vi har idag. Kollektiv blir modernt igen (hur nu detta kan gå ihop med ensamhet). Man delar kök, sällskapsutrymmen och har ett eget litet utrymme på 12 m2. Det gäller att äga så få saker som möjligt, och det är väl bara att inse att i alla fall jag har för många ”bra att ha”-saker.

Foto: pexels.com

Upplevelser

Maten ska inte bara tuggas, utan den ska upplevas. För herrans massa år sedan så var det på modét att bygga maten högt på tallriken. Ju högre man byggde, desto bättre, och sedan såg det ut som ett bombnedslag när man väl stack kniven i maten. Restaurangen Enigma utanför Barcelona guidar, mellan 45 rätter, sina gäster genom en labyrint i lokalerna . Jojo, ska man trycka i sig så många rätter, så gäller det att det är en milslång snitslad bana.

Bild copyright: enigmaconcept.es/

Sagaya i Tokyo tar till animerade projektioner på bordsduken. Hit hade jag gärna begett mig då jag är i Tokyo nästa år men 30000 YEN är way too much.
Så, för att sammanfatta, glöm bort att bara smita in för en snabb kopp kaffe. Nu ska maten UPPLEVAS .

Det är inte bara barer och restauranger som ser upplevelser som ett konkurrensmedel, utan även dagligvaruhandeln börjar snegla dit. Köper du en förpackning, så är det inte bara en förpackning – utan det borde minst gå att vika ihop kartongen till ett par VR-glasögon. Eller varför inte låta ett brickunderlägget bli ett musikinstrument?

Bild copyright: pexels.com

Ensamhet

Aldrig har det varit så lätt att komma i kontakt med andra (ta appen Tinder till exempel – men be mig inte förklara hur den fungerar – för jag har aldrig provat 🙂 . Och ändå växer ensamhushållen.

Ensamhushållet kommer att stå för den största ökningen, ända upp till 32% fram till år 2030. Ensamheten förklaras med ökad utbildning,  förbättrade möjligheter att klara sig på egen hand samt ökad livslängd. Varför bilda par när man kan gifta sig (solobröllop) med sig själv, som i Japan.

Det låter bara så fruktansvärt ensamt.

Foto copyright: pexels.com

Trots sin ensamhet så avskräcks man inte från att gå ut och äta, så det blir inget tröstätande av 5 kilo chips och 2 l CocaCola framför TV:n. De restauranger, som följer senaste trenderna, ser till att ha byggt en bardisk framför köket där kockarna agerar som värdar. Smarta krögare har räknat ut att sologäster har kortare sittider och att därför är solostolar mer värda än andra stolar. Ett annat exempel kan vara japanska Moomin House Cafe där man sitter och fikar med ett mumintroll som sällskap. Jo, du läste rätt. Ett. uppstoppat. mumintroll. Holländska Eenmal har gått steget längre och har bara bord för en person.

Bild copyright: Yuki Arakawa/CNN http://edition.cnn.com/travel/article/japan-moomin-cafe/index.html?gallery=0

Jag vet inte om ensamheten är större i Asien än vad den är i vår världsdel, men att äta ensam har blivit en sådan norm i Sydkorea – där just uttrycket ”Honbap” står för ensamätande. I Korea är det till och med status att ses på en restaurang utan sällskap, och lokalerna inreds med små bås med individuella grillar och TV-skärmar. I Sydkorea har singellivet gått så långt man nu anpassar dagligvaruhandeln sig efter civilstånd. Allt säljs i mindre förpackningar, anpassat för en person.

Bild copyright: Steven Borowiec / Korea Exposé
https://koreaexpose.com/honbap-eating-alone-new-norm-korea/

Fart och fläkt

Kedjorna Duck & Waffle Local arbetat med att korta serveringstiderna vilket innebär att man tar till teknik för att öka kommunikationen mellan beställning och tillagning. Ett annat exempel är kinesiska Hot Pot restauranger med rullband och tappkranar med självbemanning. För att allt ska gå fortare så används robotar och maskiner som gör olika sysslor i köket. Men det är inte bara i köket som du hittar robotar. Japanska hotellet Henn-Na låter robotar välkomna gästerna och i kedjan Eatsa får gästerna hantera beställning och upphämtning själva, vilket ger både snabbare service och bättre priser.

Att leva i farten kan också ta sig i form som olika måltidsersättningar med kompletta näringsintag. Varför äta sig igenom en måltid när man istället kan drick någon näringslösning?

Och nu…

Och där gick luften ur mig. All denna ensamhet! Jag som älskar familjemiddagar. Sitta ned länge, njuta av måltiden och bara prata. Bara vara. Här och nu. Varför kan vi inte bara koppla ned och vända blicken framåt. Vem vet vad som finns där? Om vi bara vågar.

Foto copyright: pexels.com

 

 

Fars dag

Idag firar vi fars dag och det är en dag då jag passar på att extra rå om Nicklas och Emmas pappa. Vi fick verkligen kämpa för att få våra klimpar och det har runnit rätt mycket vatten mellan stenarna under de trettiotre år vi har varit tillsammans och med facit i hand kan jag säga att jag inte velat leva utan dig. Visst finns det dagar då jag kunnat sälja dig till lägstbjudande men inom mig vet jag att jag inte skulle acceptera eventuella bud. Du är min klippa och en fantastisk pappa till Nicklas och Emma. Du har också varit en underbar pappa till våra 9 utbytesstudenter och det vi alla är tacksamma är din trygghet, ditt lugn, att vara rationell men samtidigt med glimten i ögat. Det blir aldrig tråkigt. Älskar dig.

Samtidigt vill jag passa på att hylla min fantastiska pappa som alltid ställt upp i vått och torrt.

Pappa, jag vill bara säga att du är toppen. Du är absolut den bästa pappa man kan önska sig och du har alltid fått mig att känna mig speciell. Jag hade en helt fantastisk uppväxt och vill passa på att tacka dig för alla timmar du tillbringade med mig i stallet. Speciellt alla helgdagar som ingen annan ville jobba på. Aldrig har väl stallet varit så fint som när du var där, för varje gång en häst lyfte på svansen så stod du där med spaden. Ditt tålamod och lugn genomsyrade hela vår barndom och ett starkt minne är när vi var ute och övningskörde. Det gick inte så bra alla gånger men du hade en påse Ahlgrens bilar till hands, som var bra att tugga på, när delar av bilen bara föll av. Jag tror att en front på en Volvo hade suttit fast bättre än på en Citroen.

Jag minns också när det öppnade en pizzeria i Härnösand och det var jätteexotiskt med alla dessa mörkhåriga pojkar. En gång när de stod utanför restaurangen och rökte, då körde du upp bilen, stannade den och tutade på dom eftersom jag råkade försäga mig att de var söta. Jag blev inte alls generad.

Ett annat fint barndomsminne är när vi var ute och fiskade i Radnejaur och du förmanade oss barn att inte trilla i sjön. Plasket när du föll i vattnet skrämde upp en massa fisk och det är nog enda gången jag sett dig irriterad under alla dessa år. Du var genomblöt och vi försökt oss på att inte skratta alltför högt. Att fiska har varit ett stort fritidsintresse hos dig, men du pappa, det fungerar nog inte med falukorv som bete. Jag tror inte att fiskar älskar korv lika mycket som du.

Jag minns också galgracet du körde i garderoben var morgon när du skulle hitta en struken skjorta. Du förde galgarna fram och tillbaka i säkert 10 minuter. Det är ett ljud som påminner mig om trygghet. Annars så tror jag att du föredrar dina träskor allra bäst och jag tror aldrig jag har sett någon springa så fort som dig i ett par. Tack också för att du var med mig under min tidningsrunda, tidiga regniga, kalla morgnar. Tillsammans fick vi uppleva Härnösand på ett helt nytt sätt.

Du är min pappa och du är bäst!

Sovrumsrenovering

Men var har lördagen tagit vägen? Har varit uppe sedan alarmet oavsiktligen råkade gå av vid halv sex i morse och har hunnit pyssla en hel del idag. Sovrummet börjar ta form, men jag inser när jag hängde upp gardinerna att det finns en anledning till att jag fick rätt dåligt betyg i syslöjd. Min slöjdlärare suckade alltid när hon såg vad jag åstadkommit och när det var dags att sätta betyg och hon frågade vad jag själv tyckte, så sa jag galant, bestäm du om strecket ska vara lodrätt eller vågrätt. Det skiljer säkert 2 cm i längd på gardinerna. Jag blir galen – jag som tyckte att jag mätte så bra. Det här med att sy, det ger jag mig inte på, utan jag använder sådan där tejp som man stryker fast. Och så fram med saxen. Och när jag är klar så ser jag vad som skett. Suck. Ja, det var ju tur att gardinen inte kostade mer än 150 spänn, så det blir till att köpa en ny. Och göra om. Och rätt. Eller så ber jag äkta hälften. Han är bra mycket duktigare på nål och tråd än vad jag är. Och jag säger som jag brukar. Jag har helt andra kvalifikationer…

Kommer du ihåg den hiskeliga gröna tapeten vi hade i sovrummet. Bara för att påminna dig hur det såg ut förut så kommer här en bild. Någon fler än jag som ryser?

Så, vad har vi då gjort. Jo väggar och tak målades vita och sedan satte vi upp en läcker fondvägg. Tanken var att jag skulle ha en tapet i blå metall-stil men vi föll handlöst för en helt annan tapet. Det finns blå toner i tapeten, så jag följer mitt modboard till viss del. Tapeten är av märket Steampunk som har hämtat sin inspiration från ångmaskiner, luftballonger, mekaniska maskiner och annan teknik från industriella revolutionen. Den är så läcker. Det enda som nu saknas är min fåtölj och så tavlor på väggarna, men det kommer. Ha en fortsatt skön lördag – jag ska sätta mig och läsa nu.

Äggröra med bräckt skinka och modboard projekt sovrum

Vi hade just klätt på oss för att gå ut för en uppfriskande powerwalk men då öppnade sig himlen, så det var bara att ta ett steg bakåt och stänga dörren om sig. Som det vräker ned. Det haglar, regnar och åskar om vart annat och det är rätt gött att sitta inomhus och pyssla.

Det blev en lång sovmorgon idag och jag passade på att göra en riktigt gofrulle med äggröra och bräckt skinka. Det kommer vi att stå oss på ett bra tag tills vi senare ikväll ska äta osso buco. Mums! Grytor och kallt väder går hand i hand. Förhoppningsvis så lättar vädret upp så vi kommer ut en stund idag, annars får jag köra ett träningspass inomhus.

2 portioner

Ingredienser:

  • 4 ägg
  • 1 stor näve hackad bladspenat
  • 2 msk vatten
  • salt
  • peppar
  • mjölkfritt margarin
  • 2 skivor rökt skinka
  • sallad
  • tomater

Så här gör du:
Stek skinkan snabbt i torr stekpanna.

Blanda ihop alla ingredienser till omeletten. Stek i mjölkfritt margarin och rör om hela tiden så du får en krämig blandning.

Häll upp på två tallrikar, lägg på en skiva skinka och så hackade grönsaker. Mums.

I väntan på att regnet ska gå över så har jag suttit och gjort ett modboard inför vår kommande sovrumsrenovering. Vi har inte fräschat upp vårt sovrum sedan vi flyttade hit för evigheters evigheter sedan och sovrummet känns rätt trist med sina gröna väggar med grön bårdtapet. Vad tänke på egentligen på när man satte upp bårdtapet? Det är ju inte ens snyggt. Jag har under ett par års tid försökt övertala äkta hälften att vi ska fixa till sovrummet men det blev först nu aktuellt när katten käkade upp ena väggen. Jag vet inte om jag ska banna katten eller tacka honom…

Jag älskar grönt men vi kommer att helt ändra färg i sovrummet. Jag säger vi, när jag egentligen menar jag hahaha. Min man har ingen aning hur jag har tänkt mig det hela 🙂 Jag kommer att gå från grönt till blått och vi behåller sovrumsmöblerna. Det finns ingen anledning att slänga ut det då det bara har ett antal år på nacken.

Jag vågar knappt lägga upp en bild hur sovrummet för närvarande ser ut för tapeten är så gräslig…. men blunda med ett öga så ser det nog inte så gräsligt ut. Jo förresten, det gör det! Det är kanske inte att undra på att man sover så dåligt som man gör.

Nicklas 24 år

Grattis Nicklas på födelsedagen. Födelsedagarna duggar tätt i början av september och idag firar vi vår älskade Nicklas som fyller 24 år. Vår förstfödde föddes tjugo i tre på natten och det var en kort och häftig förlossning. Vi åkte in vid midnatt, vattnet gick klockan två och sedan såg Nicklas dagens första gryningsljus.

Nicklas har alltid varit en nöjd bebis och så länge han har fått mat och sömn, ja då har han varit lätt att göra med. Han är fin-gourmet ut i fingertopparna vilket jag (ironiskt) tror beror på att jag lagade all barnmat från scratch. Emma däremot föddes upp på färdigköpt burkmat och hon äter allt. Ingen finkänsla där inne.

Bild från Nicklas Kokbok 1996, Nicklas sitter i mitt knä och en vecka efter att bilden togs föddes Emma

Vi älskar vår fina pojke och som mamma är jag oerhört stolt över honom. Vi är mycket lika varandra så jag ser många drag av mig i honom hahaha. Vi är lika bestämda och jag kommer ihåg när Nicklas, som då gick i 6:an,  på sista skoldagen innan jullovet började, bestämt berättade att han ville börja på skola i Lund på vårterminen. Det blev bråda dagar för att få ihop allting men på vårterminens första dag började han på den skola han valt.

Under gymnasiet var Nicklas med i ett ungdomsutbyte och fick bo och uppleva Turkiet hos en turkisk familj. Och vi fick hem en pojke från Polen som bodde hos oss. Jättekul. På gymnasiet gick han Medialinjen och sedan bar det av mot Molkom i Värmland där han bodde två år för att studera film och regi. Han har hunnit jobba med en hel del filmproduktioner och det har varit härligt att se resultaten.

Han har hunnit arbeta med sin webbutik som sålde canvastavlor och har nu en annan butik som heter Felix & Friends. Samtidigt passar han på att byta inriktning och läser nu app-programmering på Malmö Högskola där han arbetar med ett par app-idéer. Det är spännande saker på gång. Så Nicklas, grattis på 24-årsdagen. Framtiden väntar på dig. Vi älskar dig. Och står bakom dig vad du än gör.

Nicklas Kokbok nu även för android

I slutet av juni släpptes Nicklas Kokbok som app för Iphone och tanken var att appen även skulle släppas en vecka senare för Android. Så blev inte fallet då vi stötte på en del problem, men nu är den i alla fall klar och kan hämtas hem här. Stort tack till Nicklas som har arbetat med den och som har stått ut med alla sista-minuten-ändringar. Androidversionen är gratis till att börja med, medan IOS-versionen från och med förra veckan kostar 30 kr.

Emma 21 år

Grattis Emma på 21-årsdagen  .  I dag firar vi vår underbara, fantastiska Emma och vi väntar på att hon och hennes Robin ska landa på Kastrup ikväll kl 23.15, så att vi får fira hennes födelsedag.

Jag vet inte var de här 21 åren har tagit vägen och vår Emma har onekligen berikat vårt liv. Emma var planerad till den 17 september men hon hade bråttom.

Vattnet gick natten mot den 2 september och när jag ringde in till Kvinnokliniken i Lund så bad de mig avvakta tills värkarna satt igång. Jag kommer ihåg att jag satt och spelade patiens hela natten (det fanns liksom inte så många spel på datorn vid den tiden) och äkta hälften sov gott, men det var ju skönt att någon sov gott den natten.

Äkta hälften åkte iväg till jobbet på morgonen eftersom jag bedyrade att allt var lugnt, men strax efter tio på förmiddagen bestämde jag mig för att köra in till Lund. Japp, du läste rätt.  Jag körde in, parkerade, blev inskriven och då helt plötsligt blev det bråttom eftersom man bestämde sig för att sätta igång förlossningen. Jag kommer ihåg att jag avbröt det hela, gick ut och la in mer pengar i parkeringsautomaten eftersom jag inte ville få parkeringsböter hahahaha. Där gick jag vankades fram i sjukhuskläder och puttade in fler kronor i parkeringsautomaten. Jösses!

Vid ett-tiden ringde förlossningen till min man och sa att nu var det nog läge att åka in, men han hade asfalt som han skulle lägga så han bad mig hålla igen. Jojo, som ni märker har vi humor i vår familj. Klockan två ställde han lastbilen utanför förlossningen och 40 minuter senare så anlände vår lilla Emma. Snabba ryck. Emma föddes 14.40 och vägde 2550. Det var en liten skit men jösses vad hon kunde äta.

Jag var hemma igen torsdag förmiddag och sedan dess har allting gått i en jäkla fart. Jag kommer ihåg att vår älskade dotter vägrade att sova och mest nöjd var hon när jag bar henne, vilket innebar att jag bar henne nära mig i stort sett hela tiden. Så fort jag la ned henne så skrek hon, så jag bar henne nära mig i nästa nio månader.

Vi har fått uppleva så mycket genom vår Emma och att få en dotter som är en kopia av en själv, ja, det får en att förstå vad ens egna föräldrar gått igenom. Tro mig, man blir ödmjuk…

Jag har alltid drömt om Japan och genom Emma så fick jag besöka detta fantastiska land, som vår familj tagit till sitt hjärta. Vi har genom Rotary ungdomsutbyte fått växa och jag tror att vi alla genom detta blivit en bättre människa och en bättre familj. Så Emma, grattis på 21-årsdagen. Framtiden väntar på dig. Vi älskar dig. Och står bakom dig vad du än gör.